Digital verktygslåda

[toggle title=”Ordmoln”]

Ordmoln

Ordmoln kan användas som ett sätt för att synliggöra vilka begrepp som är mest förekommande i en text, hemsida, ämnesplanen eller svaren i en enkät. De kan fungera som en gemensam utgångspunkt för vidare diskussion och reflektion om de olika begreppen i kunskapskrav eller förmågor som finns i våra kurs- och ämnesplaner. Det finns även en vissa redigeringsmöjligheter där det går att välja antalet ord som skall visas, ändra ordens typsnitt och orientering samt att infoga olika symboler och färger som ordmolen skall illustrera. Ordmolnen kan vidare användas för att synliggöra elevernas svar som samlats in i en exit ticket, diskussion från ett forum eller svaren i en startuppgift alternativt en frågeställning.

https://tagul.com/Är ett relativt enkelt verktyg för att skapa snygga och enkla ordmoln. Programmet kräver inloggning och registrering, du kan lätt klistra in texten, välja olika symboler, färger, typsnitt, antalet ord som ska visas och som sedan kan laddas ner i olika format eller delas vidare via sociala medier.

http://www.wordle.net/Bygger på samma funktioner som Tagul men kräver ingen registrering eller inloggning utan det går enkelt att redigera ordmolnet på sidan. Det går även att välja orientering på orden vilket stöds av de flesta utav de olika programmen.

http://www.tagxedo.com/Har samma funktioner som de andra digitala verktygen och kräver ingen inloggning. Går att använda för eleverna på ett mycket enkelt och smidigt sätt i undervisningen

Andra rekommenderade verktyg

[/toggle]

[toggle title=”Tidslinjer”]

Tidslinjer

Tidslinjer är en visuell undervisningsteknik. Den kan också användas för att göra lärprocessen synlig för eleverna och läraren.

Analoga tidslinjer

Tidslinjer kan användas som analog metod för att belysa viktiga händelser, dokumentera innehållet i film, genomgångar eller för att strukturera upp en tidsplan för ett arbete. Tidslinjer är ett relativt enkelt sätt för att få en överblick över ett kunskapsområde. Eleverna kan också relativt lätt följa tidlinjen för att kunna förbereda sig inför t.ex. muntliga redovisningar. Tidslinjen kan också fungera som ramverk för eleverna att välja fördjupningsområde inom det kunskapsområde som undervisningen avser.

Flera olika anvädningsområden i undervisningen

Det är viktigt att komma ihåg att eleverna behöver få möjlighet att träna och utveckla sin förståelse av tidsbegreppet. I undervisningen måste läraren skapa en förståelse för och om tidslinjernas funktion som hjälpmedel. Tidslinjer kan till exempel användas i historieundervisningen för att illustrera och sortera viktiga historiska händelser, tidsperioder eller epoker. Tidslinjer kan vidare användas för att illustrera utvecklingen av tex olika ideologier i samhällskunskap. Motsvarigheten inom matematik är tallinjen. I andra teoretiska ämnen kan metoden användas för att t.ex. hålla tal eller att skriva ett manus till en film. Eleverna kan med hjälp av metoden tidslinjer utveckla läroplanens grundläggande förmågor.

Digitala tidslinjer

Tidslinjerna kan även skapas med stöd av olika digitala verktyg. Fördelen med digitala tidslinjer är att olika teman kan kombineras med text, bild eller film. Dessa kan sedan delas digitalt med andra eller bäddas in på hemsidor, alternativt laddas ner eller skrivas ut. Med stöd av digitala verktyg kan eleverna göra interaktiva kronologiska presentationer med datum, rubriker, textrutor, filmer och länka till sidor på Internet. Tidslinjerna kan erbjuda ett alternativ till traditionella Power-Point-presentationer för att kunna planera, strukturera eller presentera ett kunskapsområde. Några exempel på digitala verktyg för att göra tidslinjer är Timeline, Timeglider, Capzels, Dipity, Tiki-Toki, WhenInTime ellerTimestoast.

Har ni fler tips på användningsområden för tidslinjer i undervisningen får ni gärna dela med era av dem i kommentarsfältet.

[/toggle]

[toggle title=”Tankekartor”]

Tankekartor i undervisningen

Tankekartor är en utav de äldre undervisningsteknikerna som lärare och elever har använt sedan länge i skolan. Tankekartor är en undervisningsteknik som kan användas som en analog metod eller med hjälp av digitala verktyg för att synliggöra elevernas ”tysta kunskap” och aktivera dem som lärresurser för varandra.

Flera användningsområden

Tankekartor kan vidare användas utav eleverna för att göra anteckningar och sammanfatta tex flippande föreläsningar, genomgångar, högläsning, filmer, texter, nyheter. Deras tankekartor kan sedan användas som ett underlag för att fördjupa lärandet i klassrummet. Mind maps kan vidare användas för att enskilt, i par eller i större grupper planera ett projekt, brainstorming och ideutveckling eller för att göra manus för presentationer t.ex.

Fördelen med att använda tankekartor är att eleverna kan samla fakta, begrepp, teorier, metoder, formler, nyckelord mm på en enda sida. Det innebär att de får en större möjlighet att ta ansvar för sin egen och utveckla sina klasskamraters lärande. Med stöd av tankekartorna kan de lösa uppgifter, repetera och diskutera samband genom att använda sina egna och varandras anteckningar. Eleverna får träna sin minnesförmåga, språkliga- och kommunikativa förmåga genom att beskriva, förklara, resonera och presentera sina tankar. Vill man introducera eleverna i arbetet med tankekartor kan de t.ex. göra en tankekarta där de ska presentera sig själva.

Utveckla elevernas tankekartor

För att utveckla elevernas förmåga att använda sig utav tankekartor så är några tips på vägen som äröversatt från engelska till svenska som eleverna kan använda som mall.

Digitala tankekartor

Genom skapa tankekartor med stöd av digitala verktyg kan man kombinera bilder, symboler, filmer och text. Digitala tankekartor blir mer visuellt tilltalande genom att använda olika färger, bakgrundsbilder, ramar och animationer. Tankekartorna kan i de flesta program delas, bäddas in, laddas ner som jpeg eller i PDF-format. Några digitala verktyg som rekommenderas för att göra digitala tankekartor är Bubble, Popplet, Cmap, Feemind, Mindmeister, Mindmup, Coogleeller Prezi.

[/toggle]

[toggle title=”Källkritik”]

Källkritik i undervisningen

Här hittar ni ett lite längre undervisningstips och en sammanställning av olika resurser för hur lärare och elever kan utveckla sin källkritiska förmåga och digitala kompetens i undervisningen. Tipset kommer att följas upp med en sammanställning av olika Creative Commons-licenser.

Koppling till läroplanen

”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Ur Lgr11, Kap.1 Skolans värdegrund och uppdrag, sid 9

”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.” Ur Gy2011, Kap 1. Skolans värdegrund och uppgifter, sid 7

Koppling till kurs- och ämnesplanen

I skolans kurs- och ämnesplaner för bland annat engelska, svenska, matematik, historia, samhällskunskap, naturkunskap ställs det krav på att undervisningen ska behandla informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Vill man läsa mer om innehållet i de olika kurs-och ämnesplanernas inlägg rekommenderas Kolla källans Wiki.

Förmågor i läroplanen

Eleverna ska utveckla en rad olika förmågor i undervisningen genom att arbeta med informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Eleverna ska utveckla en källkritisk förmåga sin digitala kompetens för att kunna söka, sovra, identifiera, granska, hantera, värdera och analysera tryckta såväl som digitala resurser och informationskällor.

Källkritisk förhållningsätt i undervisningen

I skolans ställs det krav på att både lärare och elever utvecklar och arbetar utifrån ett källkritiskt förhållningsätt i undervisningen. Lärare och elever behöver stöd i att utveckla en källkritisk förmåga och förståelse av upphovsrättens lagar och regler inom skolan. Här nedan hittar ni lite undervisningstips för lärare som vill arbeta med källkritik i undervisningen

Källkritik för tryckta källor

Källkritik är en metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Det finns ett antal grundläggande frågeställningar som lärare och eleverna kan ställa sig för arbeta utifrån, och utveckla ett källkritiskt förhållningsätt. Frågor som Vem, Vad, Hur och Varför kan användas för att bedöma källas trovärdighet. Skolverket har gjort en tydlig handledning för källkritik där ni kan läsa mer om hur lärare och elever kan arbeta. Annars rekommenderas Skolverkets uppdaterade checklistor för källkritik:

Källkritik för digitala källor

Källkritik via digitala lärarresursers och på Internet bygger på samma grundläggande principer som för att arbeta med källkritik i undervisningen. Det skiljer sig dock på vissa punkter när man använder Internet som metod för att granska information för bedöma dess trovärdighet. Ni kan läsa mer om Källkritik på Internet vid Skolverkets hemsida. Det viktigaste när lärare och elever kritiskt ska granska digitala källor på Internet är att ställa frågor om Vem, Vad, Hur och Varför för att bedöma webbplatsen trovärdighet. För att göra en snabb utvärdering av en webbplats så rekommenderar Skolverket att följa följande checklista:

Hemsidans layout (Navigering, länkar, överblick, webbkarta, datum för uppdateringar)
Läs om oss (Upphovsman, utgivare, samarbetspartners, finansiär, syfte, målgrupp etc.)

Skolverkets material för arbete med källkritik

Skolverket har på sin hemsida lärartips för källkritiskt arbete. Där hittar ni även handledningar och lathundar i källkritik samt tips för att diskutera källkritik i olika skolämnen. I Kolla Källan som är Skolverkets Idélåda kan ni läsa om lärare som bloggar om källkritik. Där finns tips om lektionsresurser som kan användas för källkritisk granskning och aktuella exempel för källkritisk diskussion som kan användas som idéer och inspiration i skolan. Det finns även exempel hur andra arbetar med källkritik, upphovsrätt och integritetsfrågor i klassrummet inom samtliga skolformer.

Webbstjärnan

Webbstjärnan som drivs av Stiftelsen för Internetinfrastrukturs (.SE) erbjuder en grundkurs i kritiskt tänkande för lärare som fördjupa och utveckla sina kunskaper i informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Webbstjärnan har även publicerat nio källkritiska övningar för elever inom olika årskurser. På deras hemsida hittar ni även lärarhandledningar och utbildningar inom en rad olika områden texkällkritik, upphovsrätt, nätetikett, internetguider m.fl.

Statens medieråd

Det finns även ett gediget material som Statens medieråd utarbetat om ”källkritik- en utmaning”. Där hittar man information och material om källkritik för lärare och elever. Du hittar checklistor,diskussionsfrågor, arbetsmaterial med tydliga kopplingar till läroplanen.

Wiki Kolla Källan

På Skolverkets Wiki Kolla Källan finns material om informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Sidan är ett komplement till Kolla källans webbsidor hos Skolverket. Där finns exempel på kopplingar till styrdokumenten för samtliga skolformer, länkar och övningar för källkritik av artiklar, bilder, blogginlägg,filmer, webbsidor etc.

Informationssökning via digitala lärarresurser

När lärare och elever ska söka efter information om texter, bilder, filmer, illustrationer som kan användas i undervisningen är det viktigt att känna till vilka upphovsrättsliga lagar och regler som gäller.

CC Search är en samlingsplats för olika söktjänster som innebär en möjlighet att söka efter material på Internet som får delas, användas eller bearbetas. Söktjänsterna innebär en möjlighet att söka efter material som omfattas av olika Creative Commons-licenser. Vid sökningen finns det möjlighet att välja mellan olika typer av licenser och om materialet ska användas, spridas, bearbetas och i ett kommersiellt syfte. Några tips på söktjänster som kan användas för att söka efter CC- licenser för bilder är: Google bilder, Filckr, Open Clip Art, Pixabay, Europeana. För filmer rekommenderas Youtube, Wikimedia commons och för musik så är tipset att använda SoundCloud eller Jamendo.

Vill ni läsa mer om tips på digitala söktjänster som är användbara i skolan rekommenderas Skolverkets sammanställning av olika användbara digitala lärresurser som finns på Internet.

Tips på länkar

[/toggle]

[toggle title=”Creative Commons”]

Creative Commons

Creative Commons förkortas CC och bygger på en rad olika licenser där upphovsmannen kan välja vilka friheter eller begräsningar verket (bild, film, video, musik, ljudklipp) ska omfattas av. Licenserna ersätter inte upphovsrätten utan gör det möjligt för upphovsmannen att välja licensegenskaper och friheter verket ska omfattas utav.

Fyra licensvillkor för Creative Commons

Erkännande (Attribution, BY) Du måste ange upphovsperson, verkets titel och den licens som gäller för det. Detta villkor finns med i alla licenser.

Icke-kommersiell (Non-Commercial, NC) Verket får bara användas för icke-kommersiella syften. Det får därför inte användas eller säljas i kommersiella sammanhang.

Inga bearbetningar (No Derivatives, ND) Verket får inte bearbetas på något sätt. Det får bara kopieras och spridas

Dela lika (Share Alike, SA) Om man bearbetar verket får allt nytt material, som skapas genom bearbetning, bara spridas under samma villkor som det ursprungliga verket

Här kan ni läsa mer om de fyra licensvillkoren.

Sex olika licenser för Creative commons

De fyra villkoren kan kombineras till sex olika licenser. Licensen kan innehålla ett eller flera villkor vilket reglerar graden av frihet att använda verket. Oavsett vilken Creative Commons-licens som verket är knutet till, ska du alltid ange källan. Upphovspersonens namn eller alias och verkets titel måste alltid finnas angivet.

CC BY= ERKÄNNANDE Licensen innebär att upphovspersonen tillåter andra att använda, sprida, ändra och bygga vidare på verket, även för kommersiellt syfte. Det under förutsättningar att man anger upphovspersonen.

CC BY-SA= ERKÄNNADE; DELA LIKA Upphovspersonen måste erkännas. Licensen är ganska lik den förra, men den innebär att de som väljer att skapa nya verk måste sätta samma licens på sina bearbetningar av som det var på det ursprungliga verket.

CC BY-ND= ERKÄNNANDE, INGA BEARBETNINGAR Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får sprida verket vidare, både i kommersiella och icke-kommersiella sammanhang. De begräsningar som finns att andra inte bearbeta verket och att det ska spridas under samma licens.

CC BY-NC= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELLT Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella syften och sammanhang.

CC BY-NC-SA= ERKÄNNANDE, ICKE KOMMERSIELLT; DELA LIKA Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda, sprida, och bearbeta och bygga vidare på verket, men inte i kommersiella sammanhang. De verk som bygger på det ursprungliga verket måste licensieras under samma villkor.

CC BY-NC-ND= ERKÄNNADE, ICKE KOMMERSIELL, INGA BEARBETNINGAR Upphovspersonen måste erkännas. Licensen innebär att andra får använda och sprida vidare verket, men inte i kommersiella sammanhang. Verket får inte heller bearbetas.

Sammanställningen bygger på en Skolverkets text av Anette Holmqvist och Sara Mörtsel och är licensierad under CC BY SA.

[/toggle]

[toggle title=”Digitala samarbetsytor”]

Digitala samarbetsytor

Digitala samarbetsytor kan bidra till att skapa en ökad elevdelaktighet och inflytande i klassrummet. Genom tekniken skapas det möjligheter för samtliga elever att delge sina tankar, kunskaper och färdigheter. Digitala samarbetsytor kan användas för att dela bilder, filmer, dokument och länkar. Huvudsyftet är dock att läraren integrerar IKT och digitala verktyg i undervisningen för att synliggöra var alla eleverna befinner sig i lärprocessen. Interaktiva digitala samarbetsytor ger eleverna möjligheter att samarbeta och kommunicera med varandra under lektionstid såväl som utanför klassrummets väggar. Förutom olika sociala medier finns det ett stort antal digitala verktyg som man kan använda i sin undervisning för att synliggöra lärandet och aktivera eleverna som lärresuser för varandra. Beroende på val av digitalt verktyg så varierar redigeringsmöjligheterna. I de flesta verktygen går det att lägga upp textdokument, bilder, filmer, länkar etc. De olika verktygen stöder användandet på både, dator, surfplattor och mobiltelefoner.

Todaysmeet är en öppen digital resurs som kan användas för att synliggöra elevernas lärprocesser. Verktyget är ett forum med en chattfunktion och ett begränsat antal tecken (140) som kan användas för varje kommentar. Verktyget kan användas för att låta eleverna diskutera en film, flippad föreläsning, text eller en genomgång som läraren har haft. Todaysmeet ger även möjlighet att ladda ner alla kommentarer, de kan även bäddas in och den som skapar sidan har även möjlighet att administrera och moderera chatten. Här kan ni läsa om hur Simon Hanell jobbar med Todaysmeet i undervisningen.

Padlet är en interaktiv anslagstavla som kan användas som samarbetsyta för elever och lärare. Eleverna kan t.ex. vid slutet av en lektion göra en exit ticket. Padlet stödjer de flesta funktioner och är ett mycket användarvänligt verktyg för lärare och elever. Det går att lösenordskydda sidan, skapa svarsflöden, bädda in eller ladda ner materialet från sidan. Varje vägg (padlet) får en unik webbadress som kan delas vidare via olika digitala medier. Här kan ni läsa hur Patrizia Diaz jobbar med Padlet i undervisningen.

AnswerGarden är ett fantastiskt verktyg där lärare kan formulera en frågeställning, problemställning som kan utformas och anpassas till den återkoppling som läraren vill ha från sin undervisning. Svaren presenteras i realtid, ju mer återkommande orden är desto större blir teckenstorleken. Verktyget ger möjlighet att eleverna kan svara obegränsat antalet gåner eller endast en gång. Läraren kan välja om eleverna ska kunna använda 20 alternativt 40 tecken i sina svar. AnswerGarden har fyra olika funktioner som läraren kan välja mellan, brainstorm, klassrum, moderator och låst. Svaren kan sedan delas, exporteras till de flesta webbplatser eller format. Läs om Answergarden i undervisningen på Pedagog Stockholm.

Lino är post-it lapparnas digitala version där alla kan göra inlägg med olika färger, ikoner, storlekar. Det finns möjlighet att infoga texter, bilder och filmer som kan användas utav eleverna under en lektion. Det finns en inbyggd kalender som kan användas för att tidsbegränsa vissa delar av materialet och det går lätt att skapa flera post-it tavlor med olika innehåll. Lino ger en stor frihet att skapa färgranna samarbetsytor som kan användas både mellan lärare och elever och elever emellan.

Wikispaces är ett gratis verktyg för alla som använder det i ett undervisningssyfte. Wikin kan användas av läraren för att lägga upp en planering av ett arbetsområde eller utav eleverna i ett projekt. Det finns även en bedömningsfuktion som stödjer lärares arbete med formativ bedömning. Fördelen med Wikispace är att det finns en rad olika administratörsvalmöjligheter att välja mellan. Verktyget stödjer möjligheten att kunna bädda in material från andra sidor, ladda upp dokument och att allt material lagras och finns tillgängligt på Wikin.

Peraltrees är ett enkelt verktyg för att samla information, bilder, texter, filmer och länkar på ett och samma ställe. Verktyget stödjer framförallt att samla material från olika webbadresser och källor som eleverna kan använda för att fördjupa sig inom ett kunskapsområde, materialet kan sedan delas upp och sorteras efter olika kategorier. Här hittar ni ett exempel på en sammanställning i Pearltress om olika filmer inom formativ bedömning.

Andra rekommenderade verktyg

[/toggle]

[toggle title=”Interaktiva responsverktyg”]

Interaktiva responsverktyg

Det finns många olika möjligheter att använda sig utav olika responsverktyg i undervisningen. Ett användningsområde är att synliggöra elevernas lärprocesser eller utvärdera en lektion med hjälp utav en ”exit ticket”. Vidare har man som lärare möjlighet att få en snabb återkoppling av elevernas förståelse från en lektionsgenomgång, ställa frågor till läraren genom att låta eleverna göra olika omröstningar. De olika responsverktygen ger en möjlighet att utforma ett antal kontrollfrågor till en text, videoklipp eller inspelad genomgång. Läraren kan även använda dem för att testa elevernas begreppsförståelse genom flervalsfrågor, kortsvarstext, kryssrutor eller för att göra självskattningar för elevutvärderingar.

I ett google-formulär kan du snabbt och enkelt skapa frågeformulär som eleverna kan besvara. I formulären kan man välja om eleverna ska svara i korttext t.ex. läxförhör, i styckestext för längre och mer utförliga svar t.ex. återkoppling på en genomgång, i problemställning, en flippad föreläsning eller en exit ticket. Det finns flera alternativ där eleverna kan svara genom flervalsfrågor, kryssrutor, skalor eller från en lista. Svaren sammanställs direkt i ett kalkylblad som sparas i Google drive. Ett tips är att installera tillägget Flubaroo som erbjuder en självrättning där elevernas resultat mailas direkt efter att de har registrerat sina svar.

Plickers är ett fantastiskt verktyg som uppskattas av eleverna. Plickers kräver att läraren registrerar ett konto och sedan lägger in elevernas namn i klasslistan. Eleverna får sedan ett nummer som skrivs ut som Plickerscards med en QR-kod. I QR-koden finns fyra sidor med en bokstav (svarsalternativ) på varje sida (A-D). Läraren kan i förväg förbereda ett antal multiple choice eller true/false frågor som eleverna ska ta ställning till. Läraren kan med sin mobil, surfplatta eller dator samla in svaren och se resultatet från elevernas svar i realtid. Svaren kan sedan ligga till grund för gemensamma klassrumsdiskussioner med stöd av EPA-metoden. Här hittar ni en bra film som visar hur man kan använda Plickers i undervisningen. Fördelen med Plickers är att det inte kräver att alla elever ska ha tillgång teknik i undervisningen. Det räcker med att läraren skriver ut och laminerar plickerscards. Skolappar.nu ger en mer detaljerad beskrivning av flera användningsalternativ i undervisningen.

Socrative är ytterligare ett användarvänligt och enkelt responsverktyg som kräver att läraren registrerar sig. När läraren har registrerat sig och skapt ett konto tilldelas kontot ett rumsnummer. Eleverna kan sedan gå in på www.m.socratice.com och logga i via rumsnummret och ange sina svar. Läraren kan välja att skapa kortsvar, flervalsfrågor, påståenden om sant eller falskt, frågesport, spcerace eller exittickets. Socrative har en rad grymma funktioner där eleverna kan få en direkt återkoppling om deras svar är rätt. Läraren kan se vilka elever som är inloggande i rummet, deras svar och kan efter det göra en sammanställning i realtid som kan mailas, laddas ner eller sparas i online. Socrative är det givna alternativet till den traditionella handuppräckningen och svaret på det dialogiska klassrummet för att synliggöra lärandet.

Kahoot är ett mycket uppskattat responsverktyg av eleverna. Det digitala verktyget bygger på att läraren kan skapa olika typer av frågesporter. Kahoot ger läraren möjlighet att skapa diskussionsfrågor, frågesport med poäng eller använda sig utav ghostmode. Läraren kan sedan markera det korrekta svaret och reglera hur lång svarstid eleverna ska ha. Det som krävs är att eleverna har tillgång till en dator, surfplatta eller mobiltelefon och läraren en dator som kopplas till en projektor. Ett hett tips är att testa att köra Kahoot vid en skolavslutning. Här hittar ni ett blogginlägg av Patrizia Diaz om hur man kommer igång med Kahoot i undervisningen. Ett till tips är att läsa ett längre blogginlägg som Fröken Flipp har skrivit.

Andra rekommenderade verktyg

[/toggle]

[toggle title=”Sociala medier i undervisningen”]

Sociala medier i undervisningen

Sociala medier erbjuder en möjlighet att skapa gemensamma mötesplatser och arenor mellan lärare och elever. Även eleverna emellan då de får möjligheten att kommunicera, samarbeta och utveckla sin digitala kompetens. Vidare kan eleverna att samla in, bearbeta och strukturera information och får tillgång till ett gränslöst närverk som kan bidra till varandras och sitt eget lärande. Sociala medier skapar förutsättningar för en ökad delaktighet och inflytande över elevernas egna och klasskamraters lärande. Eleverna kan ge kamratrespons, föra diskussioner och synliggöra lärandet genom att dela med sig av texter, bilder och filmer.

Sociala medier kan även bidra till en ökad transparens och insyn i undervisningen genom att erbjuda kollegor, föräldrar och andra externa personer att ta del av elevernas arbeten. Dock är det alltid viktigt att läsa igenom PUL (Personuppgiftslagen) och upphovsrätten för att säkerställa att man följer de lagar och regler som finns för publicering av texter, bilder, ljud och film på Internet. Ett enkelt sätt att för dig som lärare att är att gå in på http://www.creativecommons.se där du kan läsa mer om de olika licenserna som finns för inom Creative Commons.

[/toggle]

[toggle title=”Skärminspelningsprogram”]

Skärminspelningsprogram

Skärminspelningsprogram kan nyttjas av både elever som lärare för att göra inspelningar med bild och ljud som sedan kan läggas upp på t.ex. Youtube. Inspelningarna kan sedan delas med andra via en länk eller bäddas in på en blogg alternativt en hemsida. De vanligaste ändamålen för skärminspelningarna är att lärare lägger upp sina inspelningar med instruktioner inför en lektion, uppgift eller en presentationer av en föreläsning. Skärminspelningsfunktionen kan även användas för att ge muntlig återkoppling på elevarbeten, uppgifter eller presentationer. Beroende på val av programvara så varierar redigeringsmöjligheterna.

Camtasia är ett komplett skärminspelningsprogram som kostar en del att köpa in men som är väl värt investeringen. Med Camtasia Recorder gör du snabbt och enkelt skärminspelningar som sedan exporteras till Camtasia Studio. Där man snabbt och enkelt kan redigera inspelningarna. Camsatia är ett komplett skärminspelningsprogram där du kan lägga ini olika effekter som zoom, ljud, övergångar och visuella effekter. Du kan även klippa, klistra och kopiera valda delar av inspelningen. Slutprodukten går snabbt och effektivt ladda upp på diverse molnbaserade tjänster som Google-Drive, One Drive eller Youtube.

Jing är ett väldigt enkelt och gratis skärminspelningsprogram där man kan ta bilder eller göra inspelningar. När du skapar en bild eller en inspelning sparar Jing din presentation. Du kan sedan välja att spara ner, dela via en blogg eller skicka som e-post. Jing är ett effektivt verktyg för att ge eleverna framåtsyftande återkoppling som sedan kan delas via mail eller skolans lärplattform. Fördelen är att genom att ge en muntlig återkoppling sparar läraren tid, i förhållande till att ge samma återkoppling skriftligt. En annan fördel är att eleverna också kan titta på återkopplingen flera gånger. Jing har en begräsning där du göra max fem minuter långa skärminspelningar. Detär ett perfekt verktyg för att ge korta instruktionsvideor till eleverna. Här hittar ni en bra film om Jing.

Screencast o matic är ett annat bra skärminspelningsprogram. Det räcker med att gå in på hemsidan, klicka på ”start recording” för att komma igång med inspelningen direkt i webbläsaren. Programmet har en begränsning upp till inspelningar på fem minuter. Efter inspelningen kan man välja om man ska ladda ner inspelningen eller ladda upp inspelningen på internet. Screencast o matic är ett enkelt och snabbt verktyg för lärare och elever som vill komma igång med att göra skärinspelningar i undervisningen. Här hittar ni en in instruktionsfilm från Asa Kronkvists om hur Screencast-o-matic fungerar.

Snagit är ett alternativ till Jing för att göra skärminspelningar eller skärmlipp. Snagit kan snabbt startas genom den röda ikonen som syns på skärmen. Filmer och bilder kan sparas ner eller exporteras till Word, Excel eller laddas upp till Youtube eller Google Drive. Snagit Editor erbjuder en rad olika redigeringsmöjligheter för både bilder och filmer som startar direkt efter att man tagit ett skärmklipp eller gjort en inspelning. Snagit är det verktyg som jag rekommenderar Er att använda för att ge eleverna inspelade återkopplingar.

Andra rekommenderade verktyg

[/toggle]

[toggle title=”Webbpublicering”]

Webbpublicering i undervisningen

Möjligheten att använda sig utav olika digitala plattformar för webbpublicering i sin undervisning skapas nya möjligheter för att synliggöra lärandet för eleverna men även för omvärlden. Genom att arbeta med olika verktyg för webbpublicering i undervisningen får eleverna en möjlighet att arbeta mot omvärlden utanför skolan och klassrummet. Webbpublicering kan bidra till att det känns viktigt när det blir på riktigt då eleverna genom olika digitala plattformar har möjlighet att dela med sig av texter, ljud, bilder och filmer till vem som helst när som helst. Det enda som krävs är att de har tillgång till en dator, surfplatta eller en mobiltelefon med internetuppkoppling. Några exempel för att använda ett webbpubliceringsverktyg är att arbeta med loggbok, klassblogg, temablogg, kamratrespons genom kommentarsfunktionen på en blogg, processkrivning och redovisning av ett projekt.

Wikispaces är ett gratis för alla som använder verktyget i utbildningssyfte. Wikin kan användas av läraren för att lägga upp en planering av ett arbetsområde eller utav eleverna i ett projekt. Det finns även en bedömningsfunktion som stödjer lärares arbete med formativ bedömning. Fördelen med Wikispace är att det finns en rad olika administratörsvalmöjligheter att välja mellan. Verktyget stödjer möjligheten att kunna bädda in material från andra sidor, ladda upp dokument och att allt lagras och finns tillgängligt på Wikin. Wikispaces stödjer många funktioner för att eleverna ska kunna redovisa sina projekt eller för att bygga upp en gemensam webbresurs för ett specifikt arbetsområde i undervisningen.

WordPress finns i två olika versioner. WordPress.com är den enklaste varianten för att komma igång med webbpublicering i skolan. Webbstjärnan erbjuder lärarhandledningar och utbildningar för lärare som vill komma igång med WordPress. Webbstjärnan arrangerar även en tävling för elevers som vill jobba med webbpublicering i undervisningen. Wordress.com kräver ingen domänregistrering och erbjuder en massa färdiga teman, tillägg etc. WordPress.org är en utvecklad version som kräver att man registrerar en domänadress. Publiceringsverktyget är till för lärare och elever som vill ta nästa steg och fördjupa sig inom webbpublicering och vänder sig mer till barn och ungdomar i de högre åldrarna.

Moobis är ett bra publiceringsverktyg som är skapat av ”skolan för skolan”. Publiceringsverktyget är det givna valet för lärare av lärare, de erbjuder helt kostnadsfria mallar för att jobba med en klassblogg, bokblogg eller personliga bloggar. Verktyget är responsivt och fungerar lika bra på datorn, surfplattan som på mobiltelefonen. Det tar endast tre minuter att komma igång och att skapa en blogg med stöd av de olika mallarna.

Weebly är ytterligare ett enkelt sätt att skapa en webbplats och jobba med webbpublicering på. Weebley har en gratisversion med en rad olika fördefinierade teman och funktioner att välja mellan. Med Weebly kan man snabbt komma igång med en blogg eller en hemsida för undervisningen.

Andra rekommenderade verktyg

[/toggle]